Dödsbo

En bouppteckning kan ta allt från ett par timmar och uppåt. Allt beror på hur mycket egendom, tillgångar och skulder som finns i ett dödsbo och hur lång tid det tar att ta fram all relevant information.

De flesta bouppteckningar tar några timmar i anspråk då all kvarlåtenskap måste gås igenom, värderas och förtecknas. Har den avlidne tillgångar som kan vara svåra att spåra och värdera, till exempel fastigheter eller bankkonton i utlandet, kan bouppteckningen dra ut på tiden av administrativa skäl.

Vid dödsfall ska en bouppteckning upprättas inom tre månader och därefter skickas in till Skatteverket inom fyra månader. Bouppteckningen förrättas av två oberoende ombud, bouppteckningsförrättare, som utses av de anhöriga.

Bouppteckningsförrättarna har till sin hjälp en bouppgivare som är den som bäst känner till den avlidnes egendom och affärer.

En bouppteckningsförrättning är ett möte som den avlidnes make och alla arvsberättigade kallas till. Under bouppteckningsförrättningen gås bouppteckningen igenom, tillsammans med testamente och andra relevanta handlingar. Syftet med mötet är att säkerställa att inga tillgångar eller skulder utelämnas ur bouppteckningen och att allt blir korrekt värderat.

Om en avliden saknar tillgångar eller om tillgångarna bara räcker till begravningen och andra kostnader som orsakas av dödsfallet går det att slippa skicka in en bouppteckning och istället göra en dödsboanmälan.

Om en dödsboanmälan är aktuell ska du kontakta socialtjänsten, som svarar på frågor och gör anmälan till skatteverket.

Dödsbodelägare är den avlidnes make och övriga arvsberättigade personer, alltså alla de som har rätt att ta del av överskottet från ett dödsbo när alla skulder är betalda. Det är dödsbodelägarna som ska utse bouppteckningsförrättare. De är också skyldiga att bistå bouppteckningsförrättarna med information om dödsboet, dess tillgångar och skulder.

Ett dödsbo är formellt avslutat när samtliga tillgångar och skulder förts över till arvtagarna. Normalt avslutas dödsboet inte förrän året efter dödsfallet, eftersom den avlidnes deklaration måste vara godkänd och skatten betald, eller eventuellt överskott utbetalt, innan dödsboet formellt kan avslutas.

Så länge dödsboets alla skulder är betalda och tillräckliga medel finns på den avlidnes skattekonto kan övriga tillgångar och egendom överföras till arvtagarna så snart bouppteckningen registrerats hos Skatteverket, om alla är överens.

Om en fastighet ska säljas vid dödsbo kan det vara enklast att vänta tills bouppteckningen är klar och arvtagarna sökt och fått lagfart för fastigheten. Arvtagarna kan då gemensamt sälja fastigheten på vanligt sätt.

Ett alternativ är att dödsbodelägarna ansöker om lagfart för dödsboet och att dödsboet säljer fastigheten. Detta kräver dock att bouppteckningen görs om efter försäljningen, eftersom fastigheten är ersatt av kontanta tillgångar.

Vilket som är bäst beror på situationen och på hur bråttom ni har med att göra klart bouppteckningen och arvskiftet.

Att sälja en bil i ett dödsbo bör göras efter att bouppteckningen är avslutad. Arvingarna kan då helt enkelt välja att sälja bilen och dela på förtjänsten. Formellt står dödsboet som ägare till bilen och samtliga dödsbodelägare måste då godkänna affären. Ett alternativ kan vara att en av arvingarna först registrerar sig som ägare till bilen innan den säljs. Därefter kan överskottet från affären fördelas.

Huvudregeln är att ingen egendom i dödsboet får rubbas innan bouppteckningen är färdig. Om detta ändå görs och dödsboets tillgångar inte räcker till att betala skulderna blir den som sålt bohaget eller annan egendom skyldig att återbära denna till dödsboet eller att ersätta värdet.

Ett oskiftat dödsbo är ett dödsbo där bouppteckningen är färdig och registrerad hos Skatteverket, men där inte all egendom är överförd till arvingarna. Formellt står dödsboet fortfarande som ägare till egendomen och alla dödsbodelägarna måste vara överens för att förfoga över egendomen.